Institutionen för fysik och astronomi

Samverkan: Teleskopvisning av Merkuriuspassagen

2016-05-09

Måndagen den 9 maj höll Eric Stempels och Ola Karlsson, astronomi och rymdfysik, i en teleskopvisning framför huvudentrén av Ångströmlaboratoriet i anslutning till att Merkurius passerade mellan jorden och solen.

Visning av Merkuriuspassagen vid Ångströmlaboratoriets entré. Foto: Camilla Thulin

Uppskattningsvis kom 150 personer till visningen av merkuriuspassagen, som är ett fenomen som inträffar relativt sällan. Den senaste passagen observerades 2003 och nästa tillfälle, där förutsättningarna är lika bra som de var i år, blir först om 33 år, den 7 maj 2049. Däremellan kommer det även äga rum en merkuriuspassage om tre och ett halvt år, den 11 november 2019, men vid detta tillfälle kommer solen gå ner under själva passagen och den blir därför inte möjlig att observera på samma sätt.

Bild av Merkurius som en svart prick till vänster, i mitten av bilden. Foto: Ola Karlsson.

Ur ett historiskt perspektiv användes merkuriuspassagen och även venuspassager för att bestämma solsystemets fysiska storlek och indirekt för att bestämma avstånden till de närmaste stjärnorna. Idag finns inte så stora tillämpningar kopplade till fenomenet, men det finns däremot andra aspekter av att uppmärksamma dem.

- Merkuriuspassagen är en av de få astronomiska fenomen som kan ses dagtid och är därmed lätt att visa. Numera är det inte så mycket forskning kring just passager, men eftersom passager inträffar så sällan är dessa tillfällen väldigt bra för att uppleva solsystemets dynamik och precision med sina egna ögon. Man kan plötsligen känna solsystemets dynamik på direkten, säger Eric Stempels.

Camilla Thulin
 

Fler nyheter