Kompetenscentrum inom kärnteknik i startgroparna

2022-01-21

Uppsala universitet är värd för ett nytt kompetenscentrum inom kärnteknik, som ska stödja utvecklingen av en kunskapsbaserad strategi för införande av små modulära reaktorer i Sverige. Nu pågår förberedelser för fullt.

Elledningar mot blå himmel.
Kompetenscentrumet inom kärnteknik är en av flera satsningar för att uppnå en framtida hållbar energiförsörjning.
Foto/bild: Getty Images
Ane Håkansson
Ane Håkansson, professor vid institutionen för fysik
och astronomi. Foto: Mikael Wallerstedt

Det nya kompetenscentrumet ANItA (Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ för att uppnå en framtida hållbar energiförsörjning) kommer att samla en stor del av svensk industriell och akademisk kärnteknisk kompetens. Koordinator är Ane Håkansson, professor vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.

– Vi tänker köra igång så fort som möjligt. Vi har under hösten varit proaktiva och jobbat fram ett konsortieavtal mellan alla parter som i stort sett är färdigt för underskrift. När det blir påskrivet har vi det formella underlaget, sedan ska rektor tillsätta en styrelse och en föreståndare, säger Ane Håkansson.

Leds från Uppsala

Centrumet är placerat vid Uppsala universitet och leds härifrån. Dessutom kommer forskare inom olika ämnesområden att involveras. Inom tillämpad kärnfysik planeras forskning om bränslematerial och kärnämneskontroll. Forskare inom materialteknik ska studera strukturella material och forskare inom industriell teknik ska studera hur projektuppbyggnad och införande ska ske på ett effektivt sätt. Även juridiska institutionen är involverad, berättar Ane Håkansson.

– De kommer titta närmare på hur den gällande lagstiftningen i Sverige kring kärnkraften måste förändras för att kunna bygga ut kärnkraften och vilka lagstiftningsmässiga konsekvenser det får.

I fokus står utvecklingen av små, modulära reaktorer som kan serietillverkas på fabrik. Det finns flera fördelar med den nya tekniken, menar Ane Håkansson.

– Tillståndsgivningen för de här reaktorerna kan man göra på typbasis istället för på individbasis. Det gör implementeringstiderna väldigt korta och då pressas priserna drastiskt. Sedan är reaktorerna så konstruerade att de i allt väsentligt ska kunna vara självgående. Genom att de är så små kan man utnyttja naturlagarna på ett sånt sätt att om något börjar gå snett i reaktorn så släcker den ned sig själv.

Kan placeras befolkningsnära

I dag är det dock svårt att fullt ut utnyttja fördelarna med den nya tekniken, eftersom reaktorer bara får byggas på befintliga sajter. En av poängerna med de här små modulära reaktorerna är att de på grund av sin storlek men även på grund av högre säkerhet kan placeras befolkningsnära, menar Ane Håkansson.

– Man skulle kunna placera fjärrvärmesystem i städer och stora företagsanläggningar skulle kunna ha en reaktor för att producera värme eller vätgas. Det tillåter inte dagens lagstiftning, så det är det stora hindret att ta sig över.

När tror du att det här kan bli verklighet?
– Det finns koncept som är väldigt nära kommersialisering, till exempel i USA. Vår ambition är att första spadtaget här i Sverige skulle kunna tas innan det här decenniet är slut, säger Ane Håkansson.

En satsning på hållbar energiförsörjning

Han konstaterar att kärnkraften kommer starkt i Sverige. Och han välkomnar att en av satsningarna på hållbar energiförsörjning går just till ett kompetenscentrum inom kärnteknik.

– Det är intressant att statsmakterna på det här sättet stödjer en verksamhet som i decennier har legat i bakvattnet. Det kan tolkas som att insikten att kärnkraften är helt nödvändig för att vi ska klara av klimatomställningen med bibehållen välfärdsnivå, den insikten börjar sippra in i systemet. Det är en fjäder i hatten för Uppsala universitet att vi får hantera det här.

Annica Hulth

KOMPETENSCENTRUM INOM HÅLLBARA ENERGISYSTEM

ANItA (Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ för att uppnå en framtida hållbar energiförsörjning)  är en del av Energimyndighetens satsning på kompetenscentrum under 2022-2026 inom hållbara energisystem. Finansieringen av centrumet delas mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Huvudsökande: Uppsala universitet.
Medsökande lärosäten och forskningsinstitut: Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan.
Total budget: 81 490 000 kronor.
Koordinator: Ane Håkansson

LÄS MER

Uppsala universitet får kompetenscentrum inom solenergi och kärnteknik

Svensk forskning i spetsen för ny kärnkraftsteknik

Last modified: 2022-07-18