Forskningsfinansiering: Uppsala universitet får anslag för forskningsinfrastrukturer

2021-10-05

Vetenskapsrådet har beslutat om medel till svenska och internationella forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse. Fem av de finansierade forskningsinfrastrukturerna leds från Uppsala universitet.

Neutrinoteleskopet IceCube vid Sydpolen är en av forskningsinfrastrukturerna som fått finansiering för åren 2022-2027 med UU som huvudsökande.
Foto/bild: Martin Wolf, IceCube/NSF

Totalt beviljar Vetenskapsrådet cirka 1,3 miljarder för åren 2022-2027 inom utlysningen Bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2021. Av 32 forskningsinfrastrukturer som får anslag från Vetenskapsrådet har Uppsala universitet huvudansvaret för fem. Därtill ingår Uppsala universitet i tio konsortier som får finansiering för nationella forskningsinfrastrukturer. Nivåerna på anslagen kommer att förhandlas fram mellan Vetenskapsrådet och de sökande organisationerna.

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten är värd för tre av forskningsinfrastrukturerna som leds från Uppsala universitet.

– Detta beslut är en stor framgång för fakultetens forskning. Det visar bredden av vår verksamhet och hur internationellt våra forskare arbetar, säger Johan Tysk, vicerektor vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.

Enligt Vetenskapsrådets definition ska forskningsinfrastruktur av nationellt intresse ha för avsikt att tillhandahålla resurser som möjliggör forskning för flera forskargrupper och olika projekt inom ett eller flera forskningsområden. Svenska forskare ska kunna använda forskningsinfrastruktur som ger tillgång till de främsta metoderna, den bästa utrustningen och relevant expertis. Därför arbetar Vetenskapsrådet med att finansiera och långsiktigt planera för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse.

Uppsala universitet leder följande fem forskningsinfrastrukturer som får finansiering i utlysningen:

IceCube Neutrino Observatory – världens ledande neutrinoteleskop som består av ljuskänsliga detektorer placerade inuti ett kubikkilometerstort område djupt under sydpolens is. Teleskopet startades av fyra länder, däribland Sverige, och idag deltar 12 länder i projektet.

SuperADAM – en neutronreflektometer som drivs som en nationell forskningsinfrastruktur vid den europeiska neutronforskningsanläggningen Institut Laue-Langevin (ILL) i Frankrike. SuperADAM kan användas för att bland annat undersöka genomsnittlig planstruktur i tunna filmer.

EPOS-ERIC – European Plate Observing System – European Research Infrastructure Consortium utvecklar en plattform för att länka samman data om den fasta jorden från forskningsinstitut, myndigheter, kommersiella företag och internationella samarbeten över hela Europa och dess närområde.

SveDigArk – den nationella infrastrukturen för digital arkeologi ska möjliggöra arkeologisk och tvärvetenskaplig forskning såsom avancerade datadrivna analyser på komplex information från hela Sveriges historia, från istid till nutid.

SIMPLER – Swedish Infrastructure for Medical Population-Based Life-Course and Environmental Research är en nationell forskningsinfrastruktur som utgörs av en individdatabas och biobank för både hypotes- och datadriven epidemiologisk forskning.

Av övriga forskningsinfrastrukturer som får finansiering deltar Uppsala universitet i följande: Infravis, SwedNMR, SITES, EuroFUSION, ISOLDE, ACTRIS, ARTEMI, MOSAIC, ODEN och Riksriggen.

Anneli Björkman

LÄS MER:

Senast uppdaterad: 2021-10-22