Forskning: Nytt mätinstrument ska öka strålsäkerheten i Tjernobyl

2022-02-18

Hallå där Peter Andersson, forskare i tillämpad kärnfysik, som ska mäta luftburen radioaktivitet i det havererade kärnkraftverket i Tjernobyl. Vad är det mer exakt ni ska mäta?

Peter Andersson
Peter Andersson kom på idén att mätningar av ädelgasen xenon kan användas för att övervaka reaktorbränslet i Tjernobyl.
Foto/bild: David Naylor

– Vi planerar att använda xenonmätare för att övervaka reaktorbränslet som finns kvar i den havererade reaktorn. Xenon är en ädelgas och radioaktiva varianter av den uppstår vid kärnklyvning (fission). Fördelar är att det går att mäta den i ytterst små koncentrationer.

Varför behöver det göras?
– Säkerheten är viktig för dem som jobbar där. De måste veta är att bränslemassan från den havererade reaktorn inte plötsligt blir kritiskt och en kedjereaktion uppstår. För ungefär ett år sedan rapporterades det i medier om att neutronflödet ökar. Anledningen tros vara att det tidigare regnat in och när vattnet torkar kan det öka reaktiviteten, men även sänka den. För att ta reda på orsaken krävs annan mätning än den befintliga. Idag har de i Tjernobyl ett system som använder neutrondetektorer, men de är placerade för långt från den intressanta bränslemassan, och med okänt material emellan.

Vad för instrument ska ni använda?
– Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har utvecklat en extremt känslig radioxenondetektor som heter SAUNA (Swedish Automatic Unit for Noble gas Acquisition). Den är inte är gjord för att mäta radioaktiviteten i en havererad reaktor utan för att upptäcka kärnvapenprovsprängningar. Vi vill testa om den kan användas för monitorering i Tjernobyl.

Vad din del i projektet?
– Det var jag som kom på den här idén att vi kan ha radioxenon som signatur för fission i den havererade reaktorn och att det kan vara användbart. Vi i Uppsala har också räknat på hur mycket som produceras i den förstörda härden och gjort modeller som kan användas för att modellera produktion, sönderfall och transport av xenon inom byggnaden.

Inuti den nya inneslutningen i Tjernobyl
Tjernobylsarkofagen, som byggdes efter olyckan
1986, är belägen innanför den nya inneslutningen
(New Safe Confinement). Foto: ChNPP

När kan ni åka dit?
– UD rekommenderar inte bara att man inte åker till Ukraina just nu utan även att svenskar som är där lämnar landet. Vi hade tänkt göra mätningar 2022 och ta dit detektorn redan under våren. Vi får se om det blir av, men under tiden gör vi preliminära mätningar tillsammans med ChNPP, som är företaget som sköter om kärnkraftverket, och det vetenskapliga institutet ISPNPP. Vi gjorde ett besök till Tjernobyl i november förra året, då vi bland annat planerade för instrumentets placering och hur deras existerande luftfiltrerings- och ventilationssystem kan användas för att mata instrumentet med luft från inneslutningen.

Projektet är ett samarbete mellan ChNPP, forskningsinstitutet ISPNPP i Kiev, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Uppsala universitet och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Åsa Malmberg

FAKTA TJERNOBYLKATASTROFEN:

Vid ett säkerhetstest i kärnkraftverket i Tjernobyl, Ukraina, den 26 april 1986 skedde en härdsmälta i reaktor fyra. Via en explosion slungades radioaktivt material ut som med vindarna spreds till stora delar av Europa, däribland Sverige. För att förhindra ytterligare spridning av radioaktivt material från den öppna härden byggdes en sarkofag. Den började vittra sönder redan efter ett par år och 2016 täcktes resterna av den förstörda reaktorn med en ny inneslutning. Tjernobylkatastrofen klassas som den allvarligaste kärnkraftsolycka som inträffat.

LÄS MER:

Teknik från FOI ska till Tjernobyl

”Vi har tagit fram ett svampmackeindex”

Senast uppdaterad: 2021-10-22